Jag är så stressad så jag tror det börjar flyga papegojer ur mitt öra snart. Tusen saker som måste fixas innan resan. Jag är så otroligt tacksam över att jag har sovit bra nu i flera nätter. Annars skulle jag inte orka. Det kommer att vara en sån lättnad när Vätternrundan och flyttningen är avklarad. Så måste ju gamla lägenheten städas också förstås. Men det är som minsta bekymret nu just.
Ibland känns det som om det ena bekymret avlöser det andra. Sen sist och slutligen så är det inga stora bekymmer. Man får ju vara glad för det. Egentligen ser vårt liv riktigt bra ut nu som bäst. Men det är bara så mycket onödigt stress man ordnat åt sig. Sen oroar jag ju mig för mina nära och kära också, väldigt mycket. Men det kommer jag inte ifrån. Jag är byggd på det viset. Take it or leave it.
Det som jag har märkt att jag inte alls orkar med nu just är onödigt tjafs. Ett exempel är när granntanterna på gamla stället klagar på att vi har bilen parkerat på gården nu när vi flyttar. Det finns 1 miljon andra personer som parkerar där på gården som inte ens bor i huset! Jisses. De kan inte ha det så lätt när de går omkring och klagar på sånt onödigt. Varför tjafsa om sånt? Vi parkerar bilen där i max 15 minuter för att vi bär in lådor i bilen. Vi står inte i vägen för nån. Speciellt inte för deras bilar! Men ändå ska det klagas. Grrr. Blir så frustrerad. Det finns så mycket viktigare saker att bry sig om. Förundras dagligen över hur själviska människor är. Det är bara jag jag jag jag jag. Finns inget vi. Usch.
Slut klagat för idag. Det kommer att kännas bättre nästa vecka. Jag lovar. Då får ni läsa om nåt roligt. Hoppas jag.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar