Det sista ordet

Hej på er! Eller jag kanske skriver ut till tomma intet. Kanske ingen som lyssnar? Lite kittlande idé ändå. Kan jag skriva vad som helst och ingen ser det? Nåväl.

Bloggen fyller 10 år i juli. Det hade jag inte trott när jag började skriva. Jag har inte varit aktiv alls nu under våren och måste säga att det är inte många sekunder jag tänkt på bloggen. Livet kom emellan.

Lusten att skriva börjar sakta komma tillbaka och den ska jag ta vara på. Men denna blogg är inte längre rätt för mig. Jag vill ha en nystart. Kanske blir det en ny blogg någonstans, men det är dags att stänga ner här nu.

Tack ni som läst, tack ni som kommenterat.
Nu går vi vidare.

Puss och Kram.

Jo men..

Dethär med bloggen verkar ju vara lite i standbyläge just nu. Kan väl kallas brist på inspiration. Men kanske jag hittar den här igen snart. Märkligare saker har hänt... Lev väl.

Snöig söndag

Jag är lite slarvig på att skriva nu. Kanske var bättre med tydliga deadlines att alltid skriva en gång om dagen. Nåväl.

Jag är lite småhängig idag. Hade ett tufft träningspass med min PT i fredags och har ont i ryggen idag. Får träna ryggmusklerna lite mer känner jag. Såhär kan vi inte ha det.

Njuter av snön som äntligen hittat hit. Hoppas den stannar ett tag också. Läste en artikel om slalomåkande i Schweiz, man blir lite sugen. Senast jag var i Alperna och åkte var på 1900-talet. Kanske dags snart igen? Måste googla inspirationsbilder. Återkommer!

I vår serie tidiga mornar

Två saker jag vill nämna idag. Först. Jag förstår inte hur min hjärna fungerar riktigt. Jag har såna svårigheter att stiga upp på vardagsmorgonen, men imorse hade jag inga (större) problem med att vakna kvart i fem. Detta för att jag skulle träffa min bästa bror. Nu är ju det kopiöst mycket trevligare än att gå till jobbet, men ändå. Varför kan jag inte vara lite piggare på måndag morgon?

Andra. Tidigt imorse gick jag omkring ensam i en mörk park, på övergivna gator och ja helt enkelt på ganska ogästvänliga promenadstråk. Jag kände mig inte otrygg för fem öre. Men då sätter jag mig på tunnelbanan och åker iväg hemåt. En man sätter sig nära mig och börjar försöka få min uppmärksamhet och försökte locka mig med honom. Jag ignorerade honom medan jag i huvudet gjorde upp en plan om hur jag ska undvika en potentiell otrevlig situation. Jag började känna mig otrygg. Varför ska jag ens behöva ha en backup plan om personen stiger av vid samma station eller inte lämnar mig i fred? Nånting är så fel med detta. Ingen ska ha rätt att göra mig otrygg! Jag blir så upprörd över detta.

Men. Nu fokuserar vi på nåt trevligare istället. Solen har börjat hitta fram! Den orkar precis ta sig över hustaket och lysa in genom våra fönster. Som förövrigt behöver tvättas, men det tar vi sen när solen värmer och fåglarna kvittrar.

Trevlig helg evribadi!

Barn på tunnelbanan

Min morgon började med ett stort leende. Jag fick stå och lyssna på en klass med små barn från nån förskola som hade mycket intressanta diskussioner. Bl.a. om varför det inte finns en stor telefon vid Telefonplan, varför hårsnoddar heter hårsnoddar, och dylika viktiga spörsmål.

Ambulans spotting

Får räkna ambulanserna på vägen till jobbet. Det är halt och folk ramlar. Tråkig utveckling. Kan vi få lite mer snö och orendentlig kyla så det blir nån ordning på det hela. Tack.

Träning

I höstas bestämde jag mig för att börja med en personlig tränare. Jag har länge tänkt på det med inte vetat om det är något för mig. Nu kan jag säga att det är en av de bästa besluten jag har tagit på länge. Jag har hittat träningsmotivationen igen och jag märker verkligen resultat. Jag är starkare i kroppen och har inte lika mycket huvudvärk som jag haft tidigare. Tummen upp för det!